Kostnadskrisen i media: Studentkårens röst hörs!

Den 14:e september publicerade Uppsala studentkår en debattartikel i Upsala Nya Tidning (UNT) där vi lyfter hur inflationen drabbar studenter och riktar krav mot den tillträdande regeringen att höja studiemedlet. I debattartikeln poängterar vi att uppräkningen av CSN som börjar gälla 2023 inte kommer räcka för att kompensera för inflationen under 2022. Samtidigt argumenterar vi att problemets kärna inte ligger i inflationen i sig. Studenters ekonomi har varit för låg sen långt innan priserna började stiga. Kostnadskrisen har bara gjort studiemedlens otillräcklighet mer akut synlig.

Vi fick snabbt svar från UNT:s debattredaktör, tillika ledarskribent, Karl Rydå i form en ledarkrönika publicerad den 20:e september. Rydå skriver att Uppsalas studenter inte behöver extra stöd och baserar sin argumentation på att studenter helt enkelt har det tillräckligt bra och att vi till skillnad från andra grupper inte har något att klaga på. Han avfärdar även kårens linje att studiemedlet måste höjas som trams i och med att det är något studenter alltid tjatar om oavsett det ekonomiska läget.

Utöver Rydås svar fick Uppsala studentkår även mothugg i en krönika publicerad i Lundagård. I krönikan avtackar sig den utbildningspolitiska skribenten Staffan Samuelsson från det han benämner som ‘studiemedelspopulism’ från Uppsala studentkårs sida. Samuelsson verkar istället föredra drivmedelspopulism och argumenterar att en generell sänkning av koldioxidskatten är en bättre åtgärd för att stötta de verkligt utsatta, alltså bilåkande småbarnsfamiljer på landet. Krocken mellan Samuelssons argument att högre studiemedel skulle innebär mer pengar i framtida höginkomsttagares fickor och hans eget förslaget verkar inte ha slagit den tidigare Timbroskribenten. För att förtydliga: En generell sänkning av koldioxidskatten* skulle vara ett ekonomiskt tillskott till rika flerbilshushåll i storstadsregioner mer än det skulle vara ett stöd för ekonomiskt utsatta på landsbygden – ett tillskott som till skillnad från studiemedel inte heller kommer betalas tillbaka.

Bilden av studenter som framtida höginkomsttagare och samtida gnällspikar återkommer i båda replikerna. Rydå försöker visserligen uttryckligen att undvika att basera sina argument på sin egen erfarenhet av att studera men har ändå svårt att helt lägga bort sina rosenskimrande glasögon om den skrala tillvaron som student. Samma återhållsamhet märks inte i Samuelssons text när han framför sin personliga föreställning om studenten som en person med dyr MacBook, utbytesterminer och välmående bakgrund. 

Å ena sidan tänker vi på Uppsala studentkår att den här verklighetsbeskrivningen säger en del om Samuelssons eget umgänge, å andra sidan tänker vi att i den mån de två skribenternas beskrivning stämmer pekar den just på hur problematiskt ett lågt studiemedel är. Studier ska inte kräva en välmående bakgrund där man kan få resurser till en laptop eller en utbytestermin från andra ställen än studiemedlet. Man ska med tillförsikt kunna söka sig till program som inte utlovar en framtid som höginkomsttagare och man ska inte behöva komma från en bakgrund där ett par år med dålig ekonomi kan tas med en klackspark för att känna sig motiverad nog att satsa på att studera.

Dagen innan Uppsala studentkårs slutreplik publiceras i UNT den 27:e september gör SVT Uppsala två inslag om studenters ekonomi. I det ena inslaget följer SVT Uppsala studenten Elisa Agnevall när hon handlar mat. I klippet får vi se Elisa välja bort flera grundläggande varor och produkter för att de är för dyra. Tanken på att kunna välja ekologisk mat, något Elisa säger att hon hade önskat kunna göra, tas upp som ett skämt.

I det andra inslaget kommenterar Uppsala studentkårs vice ordförande Alexander Wilson van Deurs situationen. I inslaget lyfter Alexander hur allvarlig situationen är och att det saknas aktiva politiska åtgärder. Andrea Kollberg, student på SLU, intervjuas också och tar upp hur hennes ekonomi och vardagliga handlingsutrymme begränsas av att studiemedlet inte räcker till. Alexander avslutar inslaget med att lägga vikt på behovet av stöd till studenter här och nu och att vi inte kan vänta till årsskiftet – speciellt då ökningen av CSN vid det laget redan kommer ha slukats av de stigande priserna.

Vår slutreplik tar i korthet upp hur de motargument vi fått helt enkelt inte har någon insikt i studenters situation eller tar våra argument på allvar. Att vi som studentkår värnar om studenters bästa är inte orimligt och inte heller något som görs på andra ekonomiskt utsatta gruppers bekostnad. Att vi gjort det länge visar bara att det behövts länge.

Som tur är har frågans relevans och intresset för att lyfta studenters ekonomi bara ökat sen vi skickade in vår debattartikel i början av september. Under oktober har frågan om studenters ekonomi nämligen fått allt mer synlighet i media. Den 6:e oktober publicerade UNT en artikel där Uppsala studentkårs ordförande Anton Sánchez Sulejmani och Simon Ågren, ordförande för studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid Linköpings universitet, kommenterar studenters allt mer utsatta ekonomiska situation. Samma dag kommenterar Anton även situationen i en intervju i P4 Uppland, vilket sedan följs av ett inslag där studenter i Uppsala tillfrågas om hur inflationen påverkat deras ekonomi. Kort därefter, den 13:e oktober, medverkar Anton i Studio Ett för att kommentera hur den dramatiska prisökningen drabbar studenter.

Senast ut i mediebevakningen om hur inflationen slår mot studenter i Uppsala publicerar UNT och SVT varsitt reportage om hur ekonomistudenten Lina Robertson tvingats ta paus från sina studier för att få sin ekonomin att gå ihop. Att allt fler studenter väljer att avbryta sina studier är något som både Lina vittnar om i intervjun och som Uppsala studentkår rapporterat om i våra uttalanden under höstens två första månader.

Uppsala studentkår kommer fortsätta att lyfta frågan om högre studiemedel samtidigt som behovet av det endast verkar stiga. Hur har du eller din studiesituation drabbats av inflationen? Hör av dig till oss och berätta om hur de ökade priserna drabbar dig och dina möjligheter att plugga så att vi som kår kan fortsätta lyfta frågan. Följ även med oss i vårt arbete för att sänka priserna på kaffe på campus. Hittills har vi bara nämnt frågan kort i våra sociala medier men mer spännande grejer är på gång. Stay tuned!

‍
Uppsala studentkår

* För att inte tala om att koldioxidskatten handlar om utsläpp inom industri och transport (inte bara privatbilism). Staffan borde även vädra sitt förslag med Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro som Staffan tidigare skrivit för. Jacob nämnde nämligen att koldioxidskatten är den enda skatten han gillar under en ekonomiskpolitisk debatt som Uppsala studentkår anordnade inför valet.