3 sommarkrav

Idag börjar Almedalsveckan i Visby, där landets makthavare samlas för att diskutera samtidens utmaningar. Uppsala studentkår kommer att vara på plats för att lyfta fram studentperspektivet och föra studenternas talan. Sommaren står och väger, och med den kommer ändrade förutsättningar för landets studenter. I anslutning till detta lanserar vi därför tre krav på åtgärder för att förbättra situationen för oss studenter.

‍

Slopat fribelopp under sommarmånaderna

Beloppet man som student kan tjäna vid sidan av sina studier utan att det påverkar studiestödet, även kallat fribeloppet, har under de senaste åren varit föremål för debatt. Under pandemiåren så slopades fribeloppet tillfälligt, för att sedan återinföras med full styrka i och med återgången till ett samhälle utan pandemirestriktioner. 

Vi studenter har länge pekat på behovet av ett smidigare fribelopp, som möjliggör för arbete under perioderna när man inte studerar. Med andra ord, ett fribelopp som endast beräknas utifrån de veckor man faktiskt studerar. 

‍

Som studentkår sympatiserar vi med syftet av ett fribelopp, och vi menar att det stärker synen på heltidsstudier som en heltidssysselsättning. Samtidigt innebär fribeloppet att studiemedlet endast går till studenterna som är i verkligt behov av det, vilket möjliggör en tryggad försörjning för fler studenter. Det vi däremot ser är att studenter som söker jobb över sommaren missgynnas av stelheten i dagens fribeloppssystem. Istället för att fribeloppet beräknas på de veckor när man faktiskt studerar så beräknas dagens fribelopp halvårsvis, vilket innebär att det beräknas på perioden 1 januari–30 juni, respektive 1 juli–31 december. Detta medan vi har ett starkt terminssystem, där majoriteten av studenterna studerar terminsvisa kurser, förlagda över höst- och vårterminen.

Under sommaren behöver de flesta studenter antingen studera sommarkurser eller jobba för att kunna försörja sig. Med dagens system är det dock endast sommarstudier som premieras, medan sommarjobben endast är lönsamma till en viss gräns. Studenterna får nämligen passa sig för att jobba för mycket på sommaren, då detta riskerar att resultera i återbetalningskrav till CSN, eller att studenterna inte klarar inkomstkraven för studiemedlen. 

‍

Det Uppsala studentkår vill är att studiemedelssystemet görs om, så att fribeloppet endast baseras på de veckor en student studerar. Vi vill se ett modernt studiemedel som möjliggör för jobb under de perioder när man inte studerar, men som också garanterar försörjning för de studenter som är i behov av studiemedel. Studenterna behöver ett reformerat studiestöd, och därför vill vi se ett slopat fribelopp under sommarmånaderna. 

‍

Tid till återhämtning
Som studenter är vi vana att påbörja nästa kurs innan den förra ens blivit betygsatt. Vi går sömlöst från en kurs till nästa, och hinner inte landa i nya kunskaper förrän det är dags att lära sig något nytt. Detta är inget som vi förväntas ha en åsikt om, utan det ska bara ses som en del av det system som vi har valt att ingå i. Vi är vana vid oregelbundna föreläsningar och seminarier, och ett liv där varje dag börjar med att kolla schemat efter ändringar. På samma vis är vi vana med att det inte går att planera för något längre fram i tiden, då varje vaken minut riskerar att fyllas med ett schemalagt moment. Detta är extra påtagligt för studenter inom medicin eller lärarprogrammen, då dessa utöver ordinarie undervisning också i perioder förväntas vara tillgängliga för verksamhetsförlagd utbildning.

‍

Under det senaste året har antalet helgförlagda tentor ökat drastiskt. Anledningen är att universitetets tentamenslokaler inte räcker till när en stor del av hemtentorna har gjorts om till salstentor. Under det senaste året har studenter, med kort varsel, fått veta att deras kurser ska examineras på helgdagar. Flera studenter har till och med skrivit sina tentor under röda dagar. Under året har detta kritiserats, inte minst från Uppsala studentkår. Vi ser det som en ohållbar lösning, och menar på att planeringen måste bli bättre för att studenterna ska slippa hantera konsekvenserna av universitetets bristfälliga planering.

‍

Vi menar att studenter, precis som vilken annan grupp som helst, behöver rutiner och struktur. Vi behöver regelbundenhet för att kunna planera våra liv, och rekreation för att orka. Vi tärs lika mycket av vardagens slit och tvång som vilken annan samhällsgrupp som helst, och har därmed även samma behov av vila som andra. Detta möts emellertid med motstånd, och raljanta insinuationer om att vi inte skulle förtjäna återhämtning. 

Vi håller inte med, och menar istället att vi i allra högsta grad förtjänar vila och återhämtning. En av de viktigaste förutsättningarna för högre studier är möjligheten till rekreation, och detta är en nyckelfaktor till framgång och prestation. 

‍

Vi studenter behöver tid till återhämtning, både under terminens gång och mellan terminerna. Schemaläggningen måste ske med hänsyn till att studenterna har behov av vila och återhämtning. Samtidigt behöver helgdagar respekteras, och hänsyn ska därför också tas till storhelger och högtidsdagar. 

‍

Uppsala studentkår kräver att tid till återhämtning garanteras för studenterna, och menar på att detta är en förutsättning för att kunna bedriva studier på högre nivå.

‍

En stärkt arbetsmarknadsanknytning

Trots att det kanske inte alltid känns så under utbildningen så tar majoriteten av alla studenter en dag examen, vilket innebär att de då ska ta sina första steg ut i arbetslivet. Uppsala

studentkår vill därför se en utbildning som ger studenterna förutsättningar till att efter studierna få ett meningsfullt arbete, med möjlighet att göra verklighet att de kunskaper och egenskaper man fått med sig från sin tid på universitetet. Uppsala studentkår ser det därför arbetsmarknadsanknytningen som en självklar del av utbildningen vid universitetet.

‍

För en ökad arbetsmarknadsanknytning krävs ökade möjligheter till praktik under utbildningen. Idag är verksamhetsnära element såsom verksamhetsförlagd utbildning en naturlig del av utbildningen till många legitimationsyrken. Dessa element saknas som helt vid mer teoretiskt betonade utbildningar, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora. Uppsala studentkår vill därför att universitetet ska inrätta en fristående praktiktermin, som kan sökas av alla. Vi vill dessutom att alla studenter ska erbjudas möjlighet till praktik inom utbildningen – oavsett om man studerar inom program eller löser fristående kurser. 

‍

Uppsala studentkår ser även ett ökat behov av att universitetet stärker arbetet med alumnverksamheten, både på fakultets- och institutionsnivå. Alumnerna fyller en viktig funktion av både potentiell chef och förebild, och ett gott samarbete med dessa kan innebära en fantastisk möjlighet för nuvarande och kommande studentgenerationer.