Urholkningen av högre utbildning och lärarledd tid

Sverige har minst lärarledd tid inom högre utbildning i Europa. Det påvisar Eurostudent, en internationell undersökning som vartannat år jämför studenters ekonomiska och sociala villkor i olika europeiska länder. Som deltagare i undersökningen får studenter från olika länder uppge hur mycket tid per vecka som de deltar i lärarledd undervisning respektive hur mycket de ägnar sig åt självstudier. Med ett genomsnitt på bara 11 timmar lärarledd undervisning per vecka hamnar Sverige allra längst ned i rangordningen bland de länder som deltar i undersökningen. 

Uppsala studentkår ser mycket alarmerande på detta resultat. Kåren har länge drivit frågan om vikten av att det finns en tillräcklig mängd lärarledd tid i undervisningen. Detta för att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. Tidigare i år publicerade vi rapporten En uppföljning av lärarledd tid ur ett studentperspektiv: En undersökning av andelen lärarledd undervisning i utbildningen vid sex av fakulteterna vid Uppsala universitet. I denna rapport kunde det fastställas att den större majoriteten av fakulteterna vid Uppsala universitet som undersöktes hade mindre än fem timmars lärarledd tid per vecka. Vissa kurser hade till och med så lite som två timmar lärarledd tid i veckan. Den kunskap som ska läras ut till studenter kräver pedagogiska insatser från lärare med vetenskaplig kompetens; den är alltför komplex för att enbart inhämtas genom självstudier. För att studenter ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning på adekvat vis krävs det följaktligen att en tillräcklig mängd lärarledd tid erbjuds.

Avsaknaden av lärarledd tid kan härledas till en systematisk urholkning av högre utbildning i Sverige idag. Inom dagens resursfördelningssystem till högre utbildning finns det ett så kallat produktivitetsavdrag som resulterar i att runt 1-2 % av lärosätenas anslag dras av varje år. Syftet med avdraget är att skapa incitament för lärosätena att effektivisera sina verksamheter - alltså att utföra sina myndighetsuppdrag för en så liten kostnad för staten som möjligt. Den större problematiken är att denna princip för resursfördelning utgår från att lärosätenas verksamheter kan likställas de som existerar inom näringslivet, där man strävar efter att minska produktionskostnaden samtidigt som man ska optimera utfallet. Men det går inte att effektivisera lärandet av kunskap på samma sätt som man kan effektivisera produktionen av en vara. En student har samma behov i sin utbildning idag som för 30 år sedan, oavsett hur mycket lärosätena tvingas skala av sina resurser. Sedan detta system infördes på mitten av 90-talet har anslagen till lärosätena haft en sådan låg utveckling att det skulle krävas ytterligare medel på runt sju miljarder kronor för att uppnå samma köpkraft idag. Utöver dessa minskande resurser per student, så resulterar också en överproduktion av studenter, ökad tidsåtgång åt administration samt fler studenter i behov av särskilt stöd att det ofta blir lärarledd tid som behöver amputeras för att hålla lärosätenas verksamheter vid liv. 

Sverige har en fortsatt ambition om att vara en världsledande kunskapsnation. Men den nedåtgående kurvan av erbjuden lärarledd tid i undervisningen har en direkt negativ effekt på kvaliteten av studenters utbildning - och därmed även framtidens kompetensförsörjning. I rapporten Resurser för undervisning vid svenska universitet och högskolor förklarar Stephen Hwang, Professor emeritus i fysik och tidigare rektor för högskolan i Halmstad, den klandervärda situationen på följande vis: “Urholkningen av resurser har lett till att målet att ge studenter en undervisning som är i paritet med ambitionen att ha en högre utbildning av världsklass blir mer och mer avlägset.” Han fortsätter med att skriva att “[p]roduktivitetsavdraget och bristen på tillräckliga resurser är en orsak till att högre utbildning befinner sig på ett sluttande plan med mindre resurser och därmed mindre möjlighet till att ge högkvalitativ undervisning såsom anstår en ledande kunskapsnation.” 

Det är Uppsala studentkårs åsikt att denna urholkning av högre utbildning behöver upphöra så att lärosätena får bättre förutsättningar för att kunna bedriva undervisning av hög kvalitet. Med en tillräcklig mängd lärarledd tid kan vi säkerställa att studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på adekvat vis. Detta är en nödvändighet om Sveriges position som kunskapsnation ska förbli stark och kompetensförsörjningen till samhällsviktiga arbetsroller inte ska äventyras. Uppsala studentkår vill därför…

… att långsiktiga satsningar ska genomföras för att säkerställa hållbar finansiering av utbildningen över tid.

… att resurstilldelningssystemet på grund- och avancerad nivå ses över för att möta de ökade kostnaderna för lärosätena.

… att lärosätena ska undantas från produktivitetsavdraget när deras anslag från statsbudgeten beräknas.

‍

Källförteckning:

Eurostudent, 2021. Social and Economic Conditions of Student Life in Europe. https://www.eurostudent.eu/download_files/documents/EUROSTUDENT_VII_Synopsis_of_Indicators.pdf. (Hämtad 2023-10-19).

Stephen Hwang, 2023. Resurser för undervisning vid svenska universitet och högskolor. https://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1799119&dswid=3329. (Hämtad 2023-10-23).

SULF, 2018. Systemfel i kunskapsfabriken - om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning. https://sulf.se/rapport/rapport-systemfel-i-kunskapsfabriken/. (Hämtad 2023-10-27).

Uppsala studentkår, 2023. En uppföljning av lärarledd tid ur ett studentperspektiv: En undersökning av andelen lärarledd undervisning i utbildningen vid sex av fakulteterna vid Uppsala universitet. https://drive.google.com/drive/folders/1kByyYECvLKZMNWKuNXqh4tsXpTycmI_S. (Hämtad 2023-10-19).