Angiverilagen är oacceptabel

En av de mest uppmärksammade punkterna i Tidöavtalet förespråkar att kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att rapportera till Polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med papperslösa personer. Sedan Tidöavtalet förkunnades har motståndet mot den så kallade ‘angiverilagen’ bara växt. Från skarpt kritiska debattartiklar signerade av samtliga fackförbund inom Saco, till vidspridda gräsrotsinitiativ centrerade runt att vägra ange, har stora delar av de yrkesgrupper som anmälningsplikten planeras omfatta rest sig i protest. 

Uppsala studentkår representerar en stor grupp studenter vars framtida yrkesutövning kommer att påverkas om anmälningsplikten blir till lag. Förslaget att införa en sådan plikt fyller oss därför både med oro och ilska. Vård och utbildning är grundläggande rättigheter som inte får fråntas någon – oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller asylstatus. Bara rädslan att bli angiven och utvisad berövar redan idag många personer sin grundläggande rätt till vård och många barn rätten till utbildning. Ett faktiskt införande av en angiverilag där vård- och utbildningspersonal tvingas ange papperslösa personer vore därför en katastrof.

Vi oroar oss även för att ett införande av en angiverilag kommer att ha en negativ påverkan på kompetenstillförsel till samhällsbärande yrken. Studenter söker sig till pedagogiska, omvårdande och människonära yrken utifrån en vilja att hjälpa och göra nytta för andra. Framtidsutsikten att bli ett kugghjul i ett angiverisamhälle riskerar skrämma bort empatiska och principfasta personer från de utbildningar som behöver dem som mest. En sådan utveckling skulle förlänga angiverilagens konsekvenser bortom det brott mot de mänskliga rättigheterna som den i grunden innebär.

Inom Uppsala studentkår representeras de studenter som riskerar omfattas av angiverilagen Humanistiska sektionen, Medicinska sektionen, Samhällsvetenskapliga sektionen och Sektion Lära. De kommenterar lagens potentiella konsekvenser som följer:

Angiverilagen är ett hot mot medmänskligheten. Som humanister arbetar vi ständigt för att förstå samhället och alla människor som lever i det, samt hur vi kan samexistera och finna gemenskap i våra olikheter. Ingen bibliotekarie, sjuksköterska, lärare eller annan person som arbetar inom offentlig sektor ska behöva välja mellan medmänsklighet och laglydighet, de borde gå hand i hand.

Elsa Ewert
Ordförande, Humanistiska sektionen
‍

Det finns något oroväckande med hur angiverilagen bryter mot allt vi studenter inom medicin får lära oss. Vi viger våra studier till idén om alla människors rätt till god hälsa. Våra utbildningar uppmanar oss att reflektera över vård och hälsa ur ett etiskt perspektiv. Allt detta för att vi nu prompt ska lära oss att hälsan fått ett medborgarskap; ett medborgarskap som inte är tillgängligt för de som behöver vården som mest. 

Jag tror att detta inte bara kommer avskräcka våra studenter från att välja en karriär inom vården, utan dessutom leda till att flera redan aktiva inom denna byter yrkesbana.

Ernst Bergman
Ordförande, Medicinska sektionen
‍

‍Samhällsvetarstudenter är en konstruktiv civil kraft. Vi utbildar oss för att tillvarata, vårda och utveckla individer och samhälle. Angiverilagen är en antites till samhällsvetarstudentens konstruktiva strävan.

Lies Youcefi
Ordförande, samhällsvetenskapliga sektionen
‍

Vilka anledningar finns kvar för att utbilda sig till lärare om tilliten och respekten för yrket slits upp? Vi lärarstudenter utbildar oss inte för pengar eller sommarlov utan för att vi följer vår passion. Angiverilagen omvandlar lärare till övervakare, vilket i sin tur skadar det kompensatoriska uppdraget att stötta alla elever och därmed den drivkraft vi lärarstudenter motiveras av.

Adrian Lörstad
Vice ordförande, Sektion Lära
‍

För Uppsala studentkårs räkning ger vice ordförande Linnea Rydén följande kommentar:

Vi som studentkår kommer aldrig ställa oss bakom en lag som tvingar våra studenter att dagen efter examen gå emot allt de lärt sig under utbildningen. Anmälningsplikten strider mot yrkesetiken – vilken i sig spelar en central roll i såväl utbildning som yrkesliv.

De studenter vi representerar ägnar år av sina liv till att utbilda sig, för att sedan kunna bidra till det allmänna genom sitt värv. Det ingår inte i våra kursplaner att vi ska lära oss att ange framtida elever, patienter och klienter. Och för allas vår framtids skull – låt det förbli så.

Linnea Rydén
Vice ordförande, Uppsala studentkår
‍

Uppsala studentkår sällar sig därmed till de många röster som protesterar mot anmälningsplikten. Vi uppmanar alla studenter att göra detsamma och ansluta sig till den stora grupp som lovat att aldrig ange papperslösa som en del av sin yrkesutövning. De politiker som vill driva fram ett angiverisamhälle behöver få veta att en sådan utveckling inte accepteras av varken dagens eller framtidens bibliotekarier, sjuksköterskor, socionomer, lärare, psykologer, fysioterapeuter och läkare.

#viangerinte